Vi går här igenom demokratins grundläggande principer och hur de tar sig uttryck.
Demokrati är ett system av styre där makten utgår från folket. Grundtanken är att alla medborgare ska ha möjlighet att delta i och påverka det politiska beslutsfattandet. Men vad innebär egentligen demokrati och hur fungerar det i praktiken?
Demokrati är ett statsskick där makten utgår från folket. Begreppet demokrati kommer från de grekiska orden "demos" (folk) och "kratos" (styre). I en demokrati har medborgarna möjlighet att:
Demokrati bygger på idén om folksuveränitet, där folket är den högsta makthavaren. Medborgarna ges inflytande över politiska beslut som fattas på lokal, regional och nationell nivå.
Demokrati vilar på ett antal grundläggande principer som syftar till att ge alla medborgare lika möjligheter att delta och påverka. Några av de viktigaste principerna är:
Jämlikhet och rättssäkerhet: Alla medborgare är lika inför lagen och har samma rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund, social ställning eller andra faktorer.
Åsiktsfrihet och yttrandefrihet: Medborgarna har rätt att fritt uttrycka sina åsikter, kritisera makthavarna och delta i den offentliga debatten.
Fria och regelbundna val: Medborgarna ges möjlighet att i regelbundna, fria och hemliga val välja sina politiska representanter.
Politisk pluralism: Det finns möjlighet för olika politiska åsikter och partier att organisera sig och delta i den politiska processen.
Dessa principer syftar till att säkerställa att medborgarna har reellt inflytande över det politiska beslutsfattandet och att makten inte koncentreras hos en liten grupp.
Även om demokrati anses vara ett av de mest stabila och rättsvisa styresätten står det inför vissa utmaningar:
Politikerförakt och minskad tilltro: Många medborgare uppvisar en ökad skepsis mot politiker och politiska institutioner, vilket kan leda till lägre valdeltagande och minskad legitimitet.
Politisk polarisering: Samhället riskerar att delas upp i starkt motsatta läger, vilket försvårar kompromisser och samarbete över blockgränserna.
Desinformation och falska nyheter: Spridningen av felaktig eller vilseledande information via sociala medier och andra kanaler kan påverka den demokratiska debatten och beslutsfattandet.
För att möta dessa utmaningar krävs kontinuerliga ansträngningar för att stärka demokratins institutioner, öka medborgarnas delaktighet och motverka tilltagande polarisering.
I en demokrati utövas makten via ett system av representation och ansvarsutkrävande. Medborgarna väljer regelbundet sina politiska representanter i fria och hemliga val. De valda politikerna fattar sedan beslut på medborgarnas vägnar.
För att säkerställa att makten inte missbrukas finns även system för maktdelning och kontroll:
Medborgarna har också möjlighet att utkräva ansvar från de styrande genom att rösta bort dem i nästa val. Detta ger politikerna incitament att lyssna på medborgarnas åsikter och agera i enlighet med deras intressen.
En fungerade demokrati kräver att medborgarna är engagerade och delaktiga. Det handlar inte bara om att rösta i val, utan också om att delta i den offentliga debatten, organisera sig i intressegrupper och utöva påtryckningar på makthavarna.
Några sätt för medborgarna att utöva inflytande är:
Ju fler medborgare som är engagerade, desto starkare blir demokratin.