Lär dig allt du behöver veta om determinism.
Determinismen är en filosofisk ståndpunkt som hävdar att alla händelser, inklusive mänskliga handlingar och beslut, är oundvikligt förutbestämda. Enligt denna teori är vår uppfattning om fri vilja en illusion, då allt vi gör istället är en direkt följd av tidigare händelser och orsaker.
Föreställningar om determinism har funnits länge i mänsklighetens historia. Redan i det antika Grekland diskuterade filosofer som Herakleitos och Parmenides idéer om universets förutsägbarhet och obevekliga lagar. Under medeltiden förespråkade många kristna teologer, såsom Augustinus och Aquinas, en form av teologisk determinism där Guds allvetande natur styrde allt som skedde.
Den moderna determinismen har dock sina rötter i den vetenskapliga revolutionen under 1600- och 1700-talen. Newtons mekaniska världsbild, där alla fysikaliska fenomen kunde förklaras genom förutsägbara lagar, var en stark inspiration. Även La Mettrie och d'Holbach utvecklade determinismen under denna tidsperiod.
Upplysningsfilosofer som Descartes, Spinoza och Leibniz utvecklade vidare mer sofistikerade deterministiska system som även innefattade den mänskliga naturen.
Determinismen vilar på ett antal centrala argument:
Kausalitet: Varje händelse har en eller flera orsaker som föregår den. Ingenting sker av en slump eller av sig själv, utan allt har en tydlig förklaring i det som hänt tidigare.
Universell determinism: Universets utveckling styrs av universella, deterministiska lagar. Om vi kände till alla de initiala tillstånden och krafterna i universum skulle vi kunna förutsäga alla framtida händelser.
Förutsägbarhet: Om determinismen stämmer borde det i princip vara möjligt att förutsäga framtida händelser med full säkerhet, åtminstone teoretiskt. Det finns inget utrymme för oförutsägbarhet eller slumpmässighet.
Determinismen kan delas in i olika former beroende på vad som anses vara de yttersta orsakerna till händelser:
Fysisk determinism: Alla händelser, inklusive mänskligt beteende, kan ytterst förklaras genom fysikaliska lagar och processer.
Biologisk determinism: Mänskligt beteende och egenskaper är förutbestämda av vår genetiska uppsättning och biologiska konstitution.
Teologisk determinism: Gud eller en högre makt styr och förutbestämmer allt som sker i universum genom sin allvetande och allsmäktig natur.
Trots dess intellektuella attraktionskraft har determinismen utsatts för omfattande kritik genom åren:
Kvantmekaniken: Kvantfysikens principer om osäkerhet och sannolikhet utmanar den klassiska deterministiska världsbilden. På atomär nivå tycks slumpmässighet och oförutsägbarhet råda.
Indeterminism och fri vilja: Många menar att vi har erfarenheter av fri vilja och autonomi i våra liv som inte kan förenas med determinism. Tanken att allt är orsakat inskränker vår upplevelse av att kunna fatta egna beslut.
Moraliskt ansvar: Om determinismen stämmer, hur kan vi då hålla människor moraliskt ansvariga för sina handlingar? Determinismen tycks undergräva grunden för begrepp som skuld, förtjänst och rättvisa.
Som en reaktion på deterministiska teorier har en rad alternativa filosofiska ståndpunkter utvecklats:
Indeterminism: Uppfattningen att verkligheten innehåller inslag av slumpmässighet och oförutsägbarhet, där händelser inte är fullständigt orsaksbestämda.
Kompatibilism: Åsikten att fri vilja och determinism inte är oförenliga begrepp, utan att vi kan ha en form av fri vilja som är kompatibel med deterministiska lagar.
Dualism: Filosofiska system som skiljer mellan en materiell och en icke-materiell, mental sfär, där den mentala sfären kanske inte lyder under deterministiska principer.
Determinism har återspeglats inom populärkultur, främst i filmer som Tenet, Predestination och Primer. Frågan i dessa filmer är huruvida det går att förändra det förflutna eller ej, och med determinismens synsätt är det inte möjligt.